Tvåårsdagen närmar sig, men inga ord hörs ännu – eller så finns bara några få. Många föräldrar börjar i det här skedet fundera på om barnet redan borde prata mer och när det skulle vara bra att ta upp saken med en yrkesperson.
Det finns mycket individuell variation i barns tal- och språkutveckling. Ett barn börjar använda ord tidigt, ett annat samlar länge på förståelse och andra kommunikationsfärdigheter innan talet riktigt kommer igång.
Enbart antalet ord berättar dock inte allt. Utöver talet lönar det sig att se på barnets kommunikation som en helhet.
Vad brukar man förvänta sig av en tvåårings kommunikation?
Vid två års ålder har många barn redan olika ord i bruk och de första kombinationerna av två eller flera ord, som "mamma ge" eller "mer mjölk" eller "pappa kommer". Talet behöver ännu inte vara helt tydligt för en vuxen.
Utöver ord kommunicerar barnet på många andra sätt.
Barnet kan till exempel:
- peka på intressanta saker
- föra fram eller visa föremål för en vuxen
- använda gester, som att nicka och vinka
- förstå bekanta ord och instruktioner
- söka en vuxens uppmärksamhet
- dela ett intresse tillsammans med en annan person
- imitera en vuxens handlingar, gester eller ord
Det är viktigt att granska de här färdigheterna tillsammans med talet.
Vad händer om barnet har mindre än 50 ord?
Vid ungefär två års ålder ses ett ordförråd under 50 ord samt att barnet ännu inte kombinerar ord som tecken på att det lönar sig att följa språkutvecklingen noggrannare.
Det betyder dock inte i sig att barnet skulle ha en språkstörning.
En del barn som börjar prata sent hinner senare ikapp sina jämnåriga i utvecklingen. Å andra sidan kan lite tal för en del barn vara ett första tecken på att språkutvecklingen behöver mer stöd.
Därför är det viktigare att se på barnets hela kommunikativa utveckling än på en enstaka siffra.
När lönar det sig att söka hjälp?
Det lönar sig att prata om tal- och språkutvecklingen på rådgivningen eller med en annan yrkesperson som följer barnets utveckling, särskilt om föräldern har oro för den.
Det kan finnas skäl till en noggrannare bedömning till exempel om tvååringen:
- använder mycket få ord eller inga ord alls ännu
- inte kombinerar ord
- verkar förstå tal endast i liten utsträckning
- knappt använder pekande eller andra gester för att kommunicera
- inte försöker dela intressanta saker med en vuxen
- blir mycket frustrerat av sin kommunikation
- har förlorat ord eller andra kommunikationsfärdigheter som barnet tidigare använt
I den sistnämnda situationen är det bra att utan dröjsmål diskutera barnets utveckling med en yrkesperson inom hälso- och sjukvården.
Förälderns egen iakttagelse är också viktig. Om något i barnets kommunikation känns oroväckande, lönar det sig att ta upp saken, även om barnet inte skulle passa in på någon enskild lista.
Läs också vår mer omfattande artikel: När behöver barnet talterapi?
Förståelse och gester berättar mycket
När en tvååring pratar lite är det nyttigt att särskilt se på hur hen förstår och hur hen kommunicerar utan tal.
Förstår barnet till exempel bekanta uttryck från vardagen? Kan hen hämta skorna när man är på väg ut? Reagerar hen på bekanta saker och människors namn?
Hur berättar barnet om sina egna tankar? Pekar hen på det hen vill ha, för fram ett föremål för att visa det, tittar på en vuxen för att få hens uppmärksamhet eller använder olika gester?
Barnet kan alltså kommunicera mycket, även om de talade orden ännu är få. De här färdigheterna utgör en viktig grund för den senare språkutvecklingen.
Hur kan man stödja talutvecklingen hemma?
Att stödja språket behöver inte betyda separata övningsstunder. Ett litet barns språk utvecklas framför allt i den gemensamma vardagen.
Du kan till exempel sätta ord på det som barnet just då är intresserat av. Om barnet pekar på en hund kan du säga: "Hund! Stor hund springer."
När barnet säger ett ord kan du utvidga det lite. Om barnet säger "bil" kan den vuxna svara till exempel "ja, röd bil" eller "bilen kör".
Ge barnet också tid att ta initiativ. Allt behöver inte frågas eller be barnet upprepa. Blick, gest, joller, pekande och att räcka fram ett föremål är alla former av kommunikation som den vuxna kan svara på.
Gemensam lek, att titta på bilderböcker, sånger, ramsor och att prata om vanliga saker som händer under dagen ger många naturliga tillfällen till språkinlärning.
Det viktigaste är inte att få barnet att prestera tal, utan att göra kommunikationen trevlig, meningsfull och ömsesidig.
Vad händer om barnet växer upp i en flerspråkig familj?
Flerspråkighet i sig orsakar ingen störning i tal- eller språkutvecklingen.
Ett flerspråkigt barns ordförråd kan fördelas mellan olika språk. Barnet kan till exempel kunna namnet på en sak på ett språk och en annan sak på ett annat. Därför ger antalet ord på ett enda språk inte ensamt en rättvis bild av barnets språkliga färdigheter.
Föräldrar bör tala till barnet på de språk som de själva behärskar mest naturligt och där samspelet med barnet känns rikt och äkta.
Om det väcks oro för språkutvecklingen bör ett flerspråkigt barns färdigheter granskas så brett som möjligt i barnets olika språk och i olika vardagsmiljöer.
Läs mer om ämnet i vår artikel Flerspråkiga barns språkutveckling – när lönar det sig att oroa sig?.
En logopeds bedömning kan ge klarhet i situationen
I en logopeds bedömning räknas inte bara barnets ord.
Man kan där granska till exempel:
- talförståelsen
- utvecklingen av ordförråd och uttryck
- användningen av gester och andra kommunikationssätt
- växelverkan och delad uppmärksamhet
- leken
- talproduktionen
- barnets sätt att ta kommunikativa initiativ
Målet är att bilda en helhetsbild av var barnets kommunikation och språkutveckling befinner sig och om barnet eller dess närmiljö behöver stöd.
Om du funderar på hur talterapi kan se ut i praktiken för ert barn, läs också vår artikel Vad gör man i talterapi?.
Alla tvååringar behöver inte vara likadana
Språkutvecklingen framskrider inte i samma takt hos alla barn, och en enskild utvecklingsmässig milstolpe berättar ännu inte hela bilden.
Om barnet pratar lite som tvååring behöver man alltså inte bli skrämd – men det behöver heller inte lämnas ensam att fundera på.
Om barnets tal-, förståelse- eller kommunikationsutveckling väcker funderingar går det bra att ta upp oron på rådgivningen. Vid behov kan barnets kommunikations- och språkutveckling bedömas noggrannare.
Författare
Bettina Paasila
Logoped
Söker du information om talterapi?
Sensis Terapia erbjuder talterapi för barn samt stöd för utvecklingen av tal, språk och samspel.