Till innehållet

Talterapi

Vad är talterapi?

Talterapi är medicinsk rehabilitering som kan stödja kommunikation, växelverkan samt tal- och språkutveckling.

Målet med talterapi är att stärka klientens funktionsförmåga och delaktighet i den egna vardagen. Arbetet utgår alltid från det som är meningsfullt för just den här klienten: hur hen gör sig förstådd, hur hen förstår andra och hur hen kan delta i sina egna vardagssituationer.

Målen fastställs alltid individuellt tillsammans med klienten och de anhöriga. Även arbetsmetoderna väljs från fall till fall — alla klienter behöver och får inte samma metoder.

En vuxen och ett barn tittar tillsammans på en bilderbok i soffan

När kan talterapi vara till hjälp?

I talterapi kan man stödja klienten till exempel när hen har svårigheter med:

  • talförståelse
  • produktion av tal
  • utveckling av ordförråd och språkliga färdigheter
  • växelverkan
  • initiativ till kommunikation
  • talets tydlighet
  • alternativa och kompletterande kommunikationssätt
  • kommunikation i vardagliga situationer

Var genomförs talterapi?

Sensis Terapias talterapi genomförs för närvarande i klientens vardagsmiljöer samt som distansterapi. Terapi i vardagsmiljön gör det möjligt att öva mål just i de situationer där kommunikationsfärdigheterna verkligen behövs.

I vardagsmiljön

  • Hemma

    Terapi kan genomföras i klientens hem, vilket gör att de färdigheter som övas kopplas direkt till en bekant vardag.

  • På daghemmet

    Terapi på daghemmet möjliggör övning av kommunikation i gruppsituationer som är meningsfulla för barnet.

  • I skolan

    I skolan kan mål övas som en del av verkliga växelverkans- och inlärningssituationer.

Distansterapi

Talterapi kan även genomföras på distans utifrån klientens situation och lämpliga arrangemang.

Mottagning

Sensis Terapias terapilokal på Laivastokatu 4 i Helsingfors.

När tal ensamt inte räcker

Alla klienter kommunicerar inte i första hand, eller i alla situationer, med tal. I talterapi kan man stärka klientens möjligheter att uttrycka sig och delta i växelverkan även med hjälp av alternativa och kompletterande kommunikationssätt.

De metoder som används kan enligt klientens individuella behov till exempel vara:

  • bilder
  • stödtecken
  • kommunikationspärmar
  • kommunikationstavlor
  • kommunikationsappar
  • kommunikationshjälpmedel
  • andra AAC-metoder som lämpar sig för klienten

Metoderna väljs alltid individuellt — alla metoder används inte med varje klient. Målet är att hitta fungerande sätt för klienten att uttrycka sig, bli förstådd och delta i växelverkan.

Flerspråkighet som en del av vardagen

Jag arbetar mångsidigt med flerspråkiga klienter och familjer. I talterapi kan man beakta klientens hela språk- och kommunikationsmiljö samt närmiljöns möjligheter att stödja kommunikationen i vardagen.

Sensis Terapias servicespråk är finska och engelska.

I samarbete med närmiljön

Talterapi genomförs i nära samarbete med klientens när- och vardagsmiljö. I barns rehabilitering görs samarbete till exempel med föräldrar och andra anhöriga samt med daghem eller skola. Vid behov är arbetet multiprofessionellt samarbete med klientens övriga rehabiliterings-, vård- och yrkesnätverk. Syftet med samarbetet är att stödja överföringen av de färdigheter som övas i terapin till klientens vardag.

  • Föräldrar och anhöriga

    Tillsammans funderar vi på hur de färdigheter som övas syns hemma och i vardagens vanliga situationer.

  • Daghem

    Med småbarnspedagogiken kommer vi överens om gemensamma sätt som stödjer barnets delaktighet i gruppen.

  • Skola

    Samarbete med skolan hjälper till att överföra färdigheter till inlärnings- och kamratsituationer.

  • Övrigt rehabiliterings- och vårdnätverk

    Vid behov är arbetet multiprofessionellt samarbete med klientens övriga rehabiliterings-, vård- och yrkesnätverk.

Hur kommer man till terapi?

Man kan komma till talterapi till exempel med ett beslut om FPA:s krävande medicinska rehabilitering, med betalningsförbindelse eller servicesedel samt som försäkrings- eller självbetalande klient. Fråga gärna om lediga klientplatser och om de olika betalningsalternativen.

Fråga om lediga klientplatser

Vanliga frågor

Vanliga frågor

Här har jag samlat svar på frågor som ofta funderas över i början av talterapiprocessen och samarbetet.

  • Var börjar talterapiprocessen?

    Processen börjar med en kontakt och ett samtal om vad man önskar stödja i klientens vardag. Därefter avtalas ett möte där man lär känna varandra och kartlägger nuläget tillsammans med klienten och de anhöriga.

  • Behövs remiss eller betalningsförbindelse?

    Det beror på hur terapin finansieras. Talterapi som genomförs som FPA-rehabilitering förutsätter alltid ett rehabiliteringsbeslut, medan man kan söka sig direkt till självfinansierad terapi. I oklara situationer lönar det sig att fråga först.

  • Hur beslutas terapins mål?

    Målen fastställs alltid individuellt tillsammans med klienten och de anhöriga och grundar sig på vardagens situationer. Målen ses över längs vägen om vardagens behov förändras.

  • Deltar föräldrarna i terapibesöken?

    I barns rehabilitering planeras föräldrarnas medverkan enligt barnets ålder och behov. En del besök kan ske enskilt med barnet, och man går då igenom vad som övades och hur man kan fortsätta hemma.

  • Måste man öva hemma?

    Färdigheter stärks bäst i vardagen, så små återkommande stunder hemma är viktiga. Övningarna planeras tillsammans så att de passar in i en vanlig dag utan att bli för betungande.

  • Görs samarbete med daghem eller skola?

    Ja, med klientens eller vårdnadshavarens tillstånd. Samarbete med småbarnspedagogiken, skolan och övrigt rehabiliteringsnätverk hjälper till att överföra övade färdigheter till gruppsituationer och lärande.

  • Hur länge pågår terapin?

    Längden varierar beroende på behov och mål och kan inte uppskattas på förhand på ett allmänt plan. Situationen och behovet av fortsättning utvärderas regelbundet tillsammans.

  • Hur behandlas uppgifter om klienten?

    Terapeuten omfattas av tystnadsplikt och den lagstadgade skyldigheten att föra patientjournal. Dataskyddspraxis beskrivs närmare i webbplatsens dataskyddsavsnitt (på finska).