I en flerspråkig familj kan barnets tal- och språkutveckling väcka många frågor. Ska man bara tala ett språk till barnet? Kan det att höra flera språk göra att talutvecklingen går långsammare? Och hur vet man om språkliga utmaningar hänger ihop med flerspråkigheten eller om barnet behöver mer stöd?
Flerspråkighet är ett naturligt sätt för ett barn att växa upp när mer än ett språk används i hens vardag. Att lära sig flera språk orsakar i sig ingen störning i tal- eller språkutvecklingen. Ett flerspråkigt barns språkutveckling kan dock se annorlunda ut än hos ett barn som bara använder ett språk. Därför är det viktigt att se på barnets färdigheter utifrån hela hens språkmiljö.
Barnets språk utvecklas inte skilt från varandra
Ett flerspråkigt barns kunskaper fördelas ofta mellan olika språk. Barnet kan till exempel kunna ord som hör ihop med daghemmet bäst på finska, men ordförråd som gäller hemmet, maten eller släktingar på ett annat språk. Hen kan veta namnet på något på ett språk, men inte ännu på ett annat. Därför kan enbart ordförrådet på ett enda språk ge en alltför smal bild av barnets färdigheter.
Även styrkeförhållandena mellan språken kan förändras. När barnet börjar inom småbarnspedagogiken eller skolan kan miljöns språk snabbt börja stärkas. Det språk som används hemma kan i sin tur vara starkare till exempel i familjens interna växelverkan. Detta hör till en vanlig flerspråkig utveckling.
Kan flerspråkighet fördröja talutvecklingen?
Barnet behöver inte lära sig ett språk färdigt innan hen kan lära sig ett annat. Att höra flera språk orsakar inte heller en utvecklingsrelaterad språkstörning. Ett flerspråkigt barns utveckling kan dock inte alltid direkt jämföras med ett enspråkigt barns utveckling genom att bara granska ett av hens språk.
Mängden språklig erfarenhet barnet fått, språkens användningsmiljöer och hur länge barnet hört respektive språk påverkar vad hen kan på vilket språk. Viktigare än en perfekt balans mellan språken är att barnet har möjligheter att höra, använda och lära sig de språk som är meningsfulla för hen i äkta växelverkan.
Vilket språk lönar det sig för föräldern att tala till barnet?
I allmänhet lönar det sig för föräldern att använda det eller de språk med barnet som känns mest naturliga och rikast för hen själv. Om föräldern på sitt eget starka språk kan berätta historier, busa, trösta, benämna känslor och prata om dagens händelser, får barnet samtidigt en mångsidig språklig förebild.
Familjer behöver alltså vanligtvis inte byta hemspråk till exempelvis finska bara för att barnet ska lära sig finska snabbare. Barnets språk är också en del av hens band till familjen, släktingarna och den egna uppväxtmiljön.
Att blanda språk är vanligt
Ett flerspråkigt barn kan under samma mening använda ord från flera språk eller svara på ett annat språk än det man talade till hen. Detta betyder inte i sig att barnet är förvirrat av språken. Barnet använder i sin kommunikation de språkliga resurser som hen har till hands just då.
Att använda språken parallellt kan vara en helt naturlig del av flerspråkig växelverkan. Med tiden lär sig barnet också allt bättre vilka språk som används med olika personer och i olika miljöer.
När lönar det sig att oroa sig för ett flerspråkigt barns språkutveckling?
Flerspråkighet kan ibland göra det svårare att identifiera språkliga svårigheter. Om barnet till exempel först håller på att lära sig finska är det naturligt att hens kunskaper i finska inte motsvarar ett jämnårigt barns som använt språket länge. Bristande kunskaper i finska betyder alltså inte i sig en språklig svårighet.
Det kan dock finnas skäl att utreda oron noggrannare till exempel om barnet verkar ha svårigheter också på sitt starkaste eller mest bekanta språk. Det lönar sig att uppmärksamma helheten om barnet till exempel har:
- tydliga svårigheter att förstå tal i olika språkmiljöer
- mycket få sätt att uttrycka sig på något av sina språk
- svårigheter att lära sig nya ord även på ett bekant språk
- svårigheter att bilda åldersadekvata uttryck på sina olika språk
- utmaningar med kommunikation eller växelverkan oberoende av språk
- språkliga svårigheter som tydligt försvårar deltagandet i vardagen
Förälderns iakttagelse om utvecklingen av barnets hemspråk är i en sådan situation extra värdefull.
Om du särskilt funderar på en tvåårings talutveckling, läs också vår artikel Tvååringen pratar inte – när lönar det sig att oroa sig?.
Hur bedöms ett flerspråkigt barn?
Bedömningen av ett flerspråkigt barns språkfärdigheter bör inte enbart grunda sig på hur hen klarar sig i ett finskspråkigt test. Vid bedömningen strävar man efter att bilda en så bred bild som möjligt av barnets kommunikation och språkkunskaper. Logopeden kan utreda till exempel:
- vilka språk barnet hör och använder
- hur mycket och i vilka situationer olika språk används
- när barnet har börjat exponeras för olika språk
- hur barnet förstår och uttrycker sig i olika miljöer
- hur föräldrarna ser på barnets hemspråkskunskaper
- hur barnet lär sig nya ord och språkliga strukturer
- hurdana barnets kommunikations- och växelverkansfärdigheter är
Vid behov kan man vid bedömningen anlita tolkning samt information från föräldrar, från småbarnspedagogiken eller skolan. Målet är att skilja mellan drag som hör naturligt till inlärningen av ett nytt språk och en eventuell egentlig språklig svårighet.
Vad händer om barnet behöver talterapi?
Om ett flerspråkigt barn konstateras behöva talterapi, är målet i utgångsläget inte att ersätta hens andra språk med finska. I talterapi kan man stödja sådana kommunikations- och språkfärdigheter som barnet har nytta av i olika miljöer. Samtidigt kan föräldrar och den övriga närmiljön handledas i att stödja barnets språkutveckling i vardagliga situationer.
Föräldrarna kan fortsätta använda sitt eget starka språk med barnet. Barnets möjlighet att kommunicera så rikt som möjligt med sina närstående är viktigare än att hela familjen skulle försöka använda ett gemensamt språk som inte känns naturligt för alla.
Om behovet av talterapi mer allmänt kan du läsa i vår artikel När behöver barnet talterapi?.
Hur talterapi kan se ut i praktiken berättar vi i artikeln Vad gör man i talterapi?.
Flerspråkighet är en resurs
Ett flerspråkigt barn är inte två eller tre enspråkiga barn i samma paket. Hens språk bildar tillsammans hens egen individuella språkkunskap. Därför lönar det sig att se på ett flerspråkigt barns utveckling nyfiket och som en helhet – inte bara utifrån hur mycket finska hen just nu pratar.
Om barnets språkförståelse, uttryck eller kommunikation väcker oro även i hens övriga språkmiljöer, lönar det sig att ta upp saken med en yrkesperson som följer barnets utveckling.
Författare
Bettina Paasila
Logoped
Funderar du på ditt barns språkutveckling?
Sensis Terapia erbjuder talterapi för barn och beaktar i rehabiliteringen barnets kommunikation, vardagsmiljöer och flerspråkiga bakgrund.